Om svenska skolan - on Swedish education

En mycket vass artikel av lärarförbundets ordförande om den svenska skolan efter 20 år av kommunalisering och privatisering:

http://www.expressen.se/debatt/1.2660199/metta-fjelkner-bjorklunds-svek-ar-farligt-for-sverige

En slö och trög och infam (han har mage att åberopa Vygotsky!!) reaktion på verkligheten som ligger till grund för Metta F:s artikel -- dvs på SVT:s dokumentärserie 'Världens bästa skitskola' -- finns här:

http://johankant.wordpress.com/2011/12/05/varldens-basta-skitskola-del-1-kommentar-2

Min korthuggna kommentar till denna reaktion:

Mycket korthugget, tyvärr:
1. Om man ska ha betyg ska de vara relativa. "Absoluta" betyg funkar INTE. I England har de funnits (bokstäver o allt) mycket länge, och betygsstegen befolkas av passande socialgrupp, inget annat. Absoluta betyg kräver att lärarna har mycket god insikt i ämnet och lärarna har inte det. Dessutom är fokus omöjlg i relation till absoluta betyg. Relativa betyg utgår däremot från att de flesta barn är normala (38% treor) och att bättre och sämre prestationer är avvikande - mycket bra och mycket dåliga prestationer är mycket avvikande (7% var femmor och ettor). Lärare klarar att se prestationsskillnader mellan elever bättre än de klarar att bedöma elevernas insiktsgrader. Särskilt när de har standardprov till hjälp.
2. Skolan är utslagsmaskin lika mycket som utvecklingsmaskin. Alla betygssystem bidrar till utslagning. Relativa betyg är öppnare och tydligare när det gäller denna funktion. Barnen sorteras i förhållande till varandra som grupp, som socialt kollektiv. Absoluta betyg ger sken av att barn bedöms i relation till en absolut kunskapsmängd. Förljuget hyckleri både i relation till skolans utslagnings- och sorteringsfunktion och till kunskap och inlärning som kultur- och samhällsgärning.
3. En del av mina fd kollegor (jag var gru-lärare i Norra Botkyrka under många år) trodde (i sin utopiska enfald) att kommunalisering plus absoluta betyg skulle tvinga skolpolitikerna att förse skolan med de medel som behövdes för att möta elevernas utbildningsbehov. Nu vet de att verkligheten inte fungerar så.
4. Min egen karriär som lärare sammanfaller med yrkets fullständiga nedgång och skolans kollaps - från en institution med hög allmän kunskapsnivå som gav de flesta förutsättningar att fortsätta ett steg till i en utbildning, till en rad institutioner med låg ojämlik kunskapsnivå där många inte får med sig förutsättningarna för att gå vidare i en utbildning. Jag har alltså bevittnat det statistiska förfallet med egna ögon, och känt slagen på min egen rygg.
5. Dagens skola betjänas av tidsstudieterrade lönesättningslismande lärarhjon. Den leds av - tja - folk som tycker att kronor och ören är de enda argument som behövs. Och planeras och styrs av ideologiskt förblindade vinstgynnare.
6. Kontentan? Skolan formas av samhället, samhället formas inte av skolan. Ska vi ändra skolan (och därmed våra barns möjlighet till allsidig kunskaps- kultur- och samarbetsutveckling) så ska vi ändra på samhället.

Förbättra skolan - improving schools

My comment in Swedish on an article about a school in West Sweden that magically improved its results over just three years.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1262061/Nar-skolan-ar-som-allra-bast.html

Dagens ungdomar är morgondagens arbetskraft. Ju skickligare arbetskraft, desto större produktivitet. Ju större produktivitet, desto större profit.
Skicklig arbetskraft kräver vetenskapligt baserad tillverkning, alltså optimerade tillverkningslokaler (skolor, klassrum, bibliotek etc), optimerat handhavande av råmaterialet för att minska spill (inte halva råvaran kasserad eller klassat som andra sortering, som händer med ungdomsmaterialet idag), och optimerade processer fram till slutprodukten (alltså inte någon bäng höjdares drömpudding).
Borgarnas skolpolitik, som också är sossarnas för den delen, går stick i stäv med detta framgångsrecept. Investeringar i skolan minskar obönhörligt från år till år. Produkten blir dyrare och sämre.

Skolpolitiken klarar alltså inte ens av att frambringa produktiv arbetskraft! Kortsiktig vinstjakt minskar långsiktig vinstökning.
Det om det. När kommer de mänskliga aspekterna nånsin att diskuteras? Mera harmoniska, självständigt tänkande o handlande människor som är aktiva, skapande, ohämmade, medmänskliga o glada, som stimulerar sig själva o varandra att upptäcka o uppfinna nyttigheter o nöjen - detta ska vara målet med bildning o fostran för människor.
Vi glömmer hela tiden bort att vi lever i ett förhistoriskt samhälle när det gäller att förverkliga alla människor på likvärdiga villkor. Såväl i Sverige som i Indien.
Comenius visste mer om pedagogik på 1600-talet än våra skolpolitiker idag. Vi rör oss baklänges i tiden.